|
|
|
|
|
|
|
Det finns flera bastureferenser i Kalevala, där det berättas om bastubad och om hur man värmer upp en bastu samt de mirakulösa krafterna förknippat med bastubad. Smeden Ilmarinen är mycket mäktig och kan hamra till en sampo, en rikedomsskapande typ av evighetsmaskin. Ilmarinen förbereder sig för en resa norrut där han ska uppvakta Dottern av Norr. Han ber sin syster Annikki att värma upp bastun. Från början hade Väinö övertalat honom att resa med honom till norr och lovade honom Dottern av Norr i utbyte, men Väinös plan är att i själva verket lägga beslag på sampon och ta Dottern av Norr själv. Härskarinnan i Norr säger att priset för hennes dotter är sampon. Männen från Kalevala tar tillslut sampon och härskarinnan jagar dem och till sist förloras sampon till sjöss. Härskarinnan hämnas genom att skicka hemska sjukdomar till Kalevala, men Väinö värmer bastun, anropar Gud att hjälpa honom och botar sitt folk med hjälp av bastun.
|
Utvecklingen av bastuprodukter för turister är på gång i Finland. Det finns ett brett urval av finska basturelaterade toalettartiklar, handdukar m.m. för försäljning till turister. Örtbaserade produkter för välbefinnande utgör en helt ny produktkategori jämsides finsk naturtorv och vastan (knippet av björkris). Det finns dock stort marknadsutrymme för innovativa produkter och tjänster. Bastun är ett äkta kulturarv; en hållbar produktion kan skapa massor med nya och förmånliga souvenirer och hantverksprodukter för besökande turister och deras välbefinnande.
Lappländska historier innehåller många mytologiska figurer på samma sätt som finsk mytologi är full av gamla andar. Bastutomten kallades i gammal folktro Bastuanden. Det finska ordet för tomte är tonttu vilket är besläktat med det svenska ordet tomte. Ordet för tomte, tonttu, liknar ordet för landplätt vilket är tontti. Likheten mellan dessa två gamla ord vittnar om vad de gamla folken trodde om vem som egentligen dominerade landskapet. Landägaren, det villsäga den rättmätiga ägaren, är tomten som har varit bofast på marken genom tiderna. Människor tillåts leva på marken och bruka den, men om de missköter marken kan tomten bli arg och bringa olycka till de inblandade. Filosofen Eero Ojanen har tänk på markanden och har hittat en tomte på markplätten:
”En markplätt är där människan och naturen möts. Platsen är en fysisk sådan, där det finns en känsla av natur, en natur där människan kan introducera sin egen kultur. Det är natur och kultur på samma plats i samma ögonblick och därför blir det något mer än det ena eller det andra. Men vad skulle en sådan tredje sak kunna vara, hur kan det beskrivas i konkreta termer? Det är tomten. Tomten skapar marken. Marken i sig har inget innehåll utan tomtens födelse, markskötaren, den som ser efter marken. Utan tomten är marken tom, ett vagt koncept utan konkret innehåll. Marken behöver tomten; tomten gör marken lämplig för människor.” Ojanen (2004).
|
Bastutomten är bastuns beskyddare, både i vått och torrt. Historierna om bastutomten är väldigt gamla och där kan vi läsa att folk inbjöds att använda bastun på ett lugnt och tyst vis som respekterar bastutomten.
|
Jag undrar om turisten som letar efter andar på en viss plats och som får höra historier om tomtar skulle vilja köpa en tomte till sig själv.
|
|
6.2.1. Järnåldern | 6.2.3. Konsthantverk och den finska nationalbilden |
|