Först måste du ha en historia som du känner passionerat för. Ibland har en kollega delat med sig av en historia som bara tigger om att bli berättad, och gett dig tillstånd att berätta den. Vanligtvis har dock vägledare, trots deras stora kunskap, inte sökt upp och skapat de berättelser som är mest meningsfulla för dem. De berättelser som är mest meningsfulla är också de som de berättar bäst, för dessa kommer från hjärtat.

Efter att du har valt de ämnen som är mest meningsfulla för dig kan du börja skapa dina egna berättelser. Detta görs genom att skapa en enkel grafisk representation eller karta över historien – jag kallar det Visuellt Porträtt av en Historia (VPH). En VPH har fem viktiga beståndsdelar: början, problem, lösning, slut, och bild.

Tvärtemot vad många av oss får lära oss så är det bäst att börja med problemet och lösningen (istället för med början). Skriv ner ett par ord angående problemet och lösningen. Skriv sedan en mening eller två av början, och en mening eller två för slutet. Om du har någorlunda artistiskt lagd kan du rita en eller flera bilder som påminner dig om din historia.

Sedan börjar den mäktiga ”berätta och berätta igen”-processen. Börja med att berätta din historia för en annan naturvägledare innan du faktiskt skriver ner hela berättelsen från början till slut. Gör detta medan du står upp så att du kan röra dig och spela ut historien medan du berättar. Be din kollega att återberätta historien för dig genom att rörelser, ljud och ansiktsuttryck. Din kollega kommer inte använda exakt samma ord eller berätta exakt som du; detta är precis vad vi vill. Du kommer se och höra din berättelse i ett annat sken och kan välja att använda en del av orden eller tekniken som din kollega använde. Kom ihåg att det du försöker göra är att skapa en utmärkt historia – den bästa du kan – för din publik.