|
|
|
|
|
|
|
Samerna har identifierat fördelar och nackdelar med turism som rör deras kulturella traditioner och affärsrörelser. De känner att den största nackdelen är att de själva inte kan tjäna på deras egen kultur, så de känner sig exploaterade. De har ingen ensamrätt på sin egen kultur. Andra kan tjäna på den, ändra den och kombinera den med turisters behov. Samerna klagar också på att äkta samiska hantverk inte har någon fördel jämfört med kopior. Marknaden är full av äkta samiska hantverk och kopior som importeras från utlandet i stora partier, och turister kan inte skilja de äkta från kopiorna.
Bild: EskoOja Central / LK |
”Skillnaden är stor mellan traditionella hantverk och dagens industriellt producerade produkter. När du går in i en butik ser du ett par fina hantverksföremål, men de flesta varor i butiken är moderna, massproducerade, billiga föremål. En lite grupp varor översvämmas av en oändlig flod av smaklösa saker. Kom ihåg att det är bättre om dess form, material eller mönster inte kopierar traditionen. Du ser det överallt, till och med på disken.” ErnoPaasilinna, 1988.
Källa: www.arctictravel.fi |
Turister vill ha en äkta, helt enastående upplevelse. De vill köpa en bit äkta lappländsk kultur. Hela idén med turism i Lappland har paketerats och prissatts. Men paketet innehåller också samer som är frustrerade över att vara det exotiska objekt som turisternas kameror riktas mot.
Tomten hälsar på utländska gäster i hamnen i Helsingfors även på sommaren. Bild: Ulla-MaijaRouhiainen, 2009 |
Det samiska folket oroar sig för den yngre generationen, vilka är benägna att påverkas av turismen och trycket ifrån media så att deras känsla av identitet suddas ut. Man är rädd att den yngre generationen ska skämmas över sin samiska bakgrund och kultur. De funderar över vad som vore det bästa sättet att skydda deras kulturella integritet och bevara renskötseln samt att bevara deras egen intjänandeförmåga. Åtgärder för att stärka samernas rättigheter ger dock resultat. Samernas egna styrkor är väldigt viktiga för att uppnå målen. Unga artister och förebilder som samisk rapmusik och nya filmer har gett samerna nya tolkningsmöjligheter för sina ursprungliga traditioner och deras språk.
Källa: HS 03/12/2004 |
Inom projekt för hållbar turismutveckling har naturens och kulturens tolerans studerats och definierats. Turism har å ena sidan betraktats som ”socio-kulturellt avfall”, men å andra sidan innebär turism jobb. ”Hållbar utveckling innebär innovation och påhittighet, inte bara återställande”, säger J. Swarbrook (1999).
Den turistindustri som använder naturresurser använder också ogripbara kulturella resurser. Industrin omvandlar och klyver kulturen i lättsålda delar som drar nytta av varje beståndsdel av kulturen i fråga som har ett kommersiellt värde. Tankar och idéer kan inte patenteras och ingen har ensamrätt på folksagor. I enlighet med hållbar utveckling ska konkurrens utövas med originella medel genom att producera genuina upplevelser inom de förhållanden och villkor som gäller i området.
Att vara medveten om och att uppskatta sin egen kultur samt att lära sig om och uppskatta andra kulturer är en vital del av utbildningen för yrkesmän inom turism. De resurser som används inom utvecklingsprojekt för turism skulle kunna användas mer effektivt för innovativ utveckling av kulturella produkter och för att ta fram tjänster kring konsthantverk. Massturismen skulle också vinna på denna typ av utveckling där industrierna anammar originalestetik för att tillfredsställa sina kunder.
Hårda affärsmetoder där rå exploatering, paketering och försäljning av traditioner går inte med vinst mer än ett par säsonger.
Traditioner som turistattraktion är förknippad med tid: dåtiden, nutiden och framtiden.
De korta tid besökaren tillbringar i Lappland utgör en oersättlig del av dennes liv. För turistentreprenören är det dags att smida pengar medan kundens kreditkort är varmt. Att exploatera dåtid och framtid här och nu är dock en ohållbar utveckling.
Källa: www.lapland.products |
Traditioner, ogripbara tillgångar, har ackumulerats i århundraden, nedärvt från far och mor till son och dotter. Turistindustrin kan arbeta efter samma modell. Hållbar turism är mer som en slags konst eller god underhållning där olika grupper av människor uttrycker sina färdigheter och sin värdefulla tematik på oändligt varierade sätt under de olika årstiderna.
Bild: Shamantrumma Källa: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/ed/Sami_shamanic_drum.JPG |
Produktens värde kan därför inte endast sättas i euro, vilket är fastklistrat på förpackningen. En turistprodukt är som en julklapp, dess värde är större än dess pris. En förträfflig turistprodukt får sitt värde av kundens tillfredsställelse och tacksamhet.
Hållbara turistprodukter positionerar sig på marknaden genom sina styrkor. Marknadsföring och kommunikation bör vara naturlig och ha en inneboende tydlighet. Ständigt förnyade marknadsföringsknep och plojighet blir meningslös. Platsens och folkets dragningskraft är motståndskraftig, vilket gör att kunden vill återvända dit. När produkten är välplanerad behåller den sitt värde och ackumulerar vinst. Produkten får då bra publicitet och den positiva feedbacken sprider sig till andra kunder. Vad kan vara mer pinsamt än en marknadskänslig tomte. Skulle barn tro på att jultomten inte ger presenter utan istället säljer dem för högsta pris för att göra vinst? Självklart måste även jultomten ha en inkomst, men han lever längre och håller sig friskare om han inte måste tampas med pressen att gå med vinst.
|
|
6.1.4. Tomten och julklappar | Del 6.2: Kalevala och turister |
|