II. Huvudsakliga kulturella produkter 6. Konsthantverk Del 6.1: Samiska konsthantverk

6.1.4. Tomten och julklappar

”Mamma, titta! Snö! Det är snö!” utbrast en ung brittisk turist vid ankomsten till Rovaniemi, och sträckte sig omedelbart ner för att samla upp snö i sina händer. Alla vill träffa tomten och alla vill ha julklappar, därför finns turism och konsthantverk i hjärtat av entreprenörskapet i Lappland.

Utländska gäster väntar på att bli uppfyllda av julkänslor. Källa: www.santaclausvillage.fi

För hantverkarna i Lappland genereras den mesta inkomsten av turister. Turismen är den största industrin i Lappland och antalet människor som har hantverk som en inkomstkälla är mycket högre än i resten av Finland. Turismen i Lappland går långt tillbaka och souvenirer tillverkades för besökare redan på 1800-talet. Tillverkningen av lappdockor har pågått sedan 1920-talet. När turistindustrin växte på 1960-talet blev varor från Lappland Finlands mest populära souvenirer och kallades för lapplandsgods. Lapplandsgods såldes till både internationella och inhemska turister och fanns tillgängliga över hela Finland. Tillverkningen av varorna skedde till största del i Rovaniemi, men varor producerades också i andra delar av Finland. En kommitté skapades på 1940-talet och de beslutade att produktionen bör hållas till Rovaniemi för att bevara ”en känsla av Lappland”. (Heikkilä, Kyläniemi 2004).

I Lappland konkurrerar äkta lappländska produkter med hantverk och industriellt tillverkade varor från länder med lägre produktionskostnader. Upp till 70 % av omsättningen i souvenir- och presentbutiker kommer från importerade varor. För att kunna konkurrera med billig import är det viktigt att de inhemska produkterna bibehåller kvaliteten på utveckling, planering och design. ”Men glöm inte den viktigaste utgångspunkten, vilket är det faktum att hantverken är skickligt tillverkade över tid för att passa våra egna behov utan att ta hänsyn till de krav som ställs av turism. Vare sig man är från den norra bondekulturen eller den samiska herdekulturen har skönhet varit det främsta målet. De specifika förhållandena för produktionen av bruksföremål framkallas av det kärva nordiska klimatet. Överlevnadsstrategin har varit att anpassa sig och respektera de förhållanden naturen ställer upp.” Källa: Jaana Moona, Lappländska Unionen.

De material som används för att tillverka lappländska föremål har varit främst trä, ben, ull och andra textiler, läder, värdefulla metaller, keramik och bär och örter. Den vision som de lappländska konsthantverksentreprenörerna sätter upp för framtiden är att verksamheten ska bli mer lönsam med en årlig tillväxt på tre procent. Kvaliteten på produkterna kräver att man anammar dels ny teknik för design och tillverkning, och dels ett hållbart förhållningssätt till traditioner. 2004 fanns det cirka 300 småföretag i Lappland som producerade lappländska konsthantverk, som totalt sysselsatte 331 personer

Den årliga omsättningen beräknades till nästan 40 miljoner euro.

Många populära lappländska produkter kan också köpas via internet. Den mest populära produkten är ett brev från tomten. Tomten kan skicka ett brev var som helst i världen. Om du vill be om ett brev, gå in på följande länk.

Vad som utgör en ”riktig jul” har diskuterats och studerats i många år och har visat sig vara ett kontroversiellt ämne bland både finska och utländska experter. Temaparken i Rovaniemi byggdes under sent 1990-tal och riktade in sig på att främst tillfredsställa behoven hos brittiska familjer som turistar i Finland. Parkens popularitet dalade dock under det första öppna året och de huvudsakliga investerarna drog sig ur, och parken blev allvarligt skuldsatt. För att parken skulle komma på fötter igen krävdes även en inhemsk publik, utländska besökare skulle inte räcka för att göra parken till en framgångsrik turistattraktion i Finland. Santa Park är nu på väg tillbaka med hjälp av nya formgivare och den är tänkt att spela en stor roll tillsammans med andra turistcenter för att stödja lappländskt konsthantverk.

Tomtens koppling till Korvatunturi och Lappland började på 1920-talet när en populär radioprofil som kallades Farbror Mark berättade historier om tomten för finska barn. Sedan dess har tanken på ett magiskt vinterland haft stark påverkan på utvecklingen av lappländska julprodukter. En av nyckelpersonerna i projektet är också en känd radioman, Niilo Tarvajärvi, som hade stött på Disneyland i Kalifornien under det sena 50-talet. När han återvände till Finland försökte han övertala finska företag och politiker om att skapa det magiska tomtelandet. Tarvajärvi hade räknat ut att om varje finländare donerade en finsk mark skulle kan kunna skapa ett tomteland som skulle bli lika populärt som Disneyland. Tomtelandet skulle bli av och regeringen gav pengar till projektet, men företaget gick under på grund av anklagelser om förskingring, och Tarvajärvi hamnade själv under utredning. ”Trodde du på sagor när du var i rätten anklagad för förskingring under röran med vinterlandet?” frågade redaktören för tidningen HelsinginSanomat. ”Inte det minsta, för i alla bra sagor finns det svåra motgångar” svarade Tarvajärvi (HS Viikkoliite, 19.12.1996). När Tarvajärvi var 82 år gammal blev han glad som ett barn då han fick vara gäst vid det nyöppnade tomtelandet vid polcirkeln. Det tidigare tomtelandet färdigställdes i all hast 50 år tidigare när den dåvarande amerikanska presidenthustrun Eleanor Roosevelt besökte polcirkeln.

Tomten syns ofta i marknadsföring och produkter som rör Lappland och den samiska traditionen i där. Tomten är en urgammal produkt, men han och hans familj har inga rötter i den samiska traditionen.

6.1.3 Är Lappland öppet idag?

6.1.5. Hållbar kulturell turism