Previous Main Table of Content Print PDF Next
II. Huvudsakliga kulturella produkter
7. Kulturella evenemang

Del 7.7: Att marknadsföra evenemanget

För att marknadsföra produkten – evenemanget – på marknaden krävs följande:

Marknadsföringskanaler kan väljas efter att målgruppen är bestämd då det minskar urvalet av möjliga kanaler och sponsorer. En sponsor är ett företag som stödjer evenemanget finansiellt eller genom att bidra med tjänster eller gratisprodukter i utbyte mot en väntad ökad försäljning av deras egna tjänster eller produkter.

Som redan nämnt är byteshandel en ömsesidig överenskommelse där produkter (eller tjänster) byter ägare – och det är inte sponsring utan samarbete vilket är en av möjligheterna för partnerskap. I vårt fall har bokförläggaren Dienaoch tryckeriet Veiters sponsorer.

Vad behöver ett evenemang från en sponsor?

Sponsorer från den privata sektorn lockades till evenemanget för att skapa en marknadsföringskanal för evenemanget – kommunikationsportalen Draugiem.lv. Portalen visade en affisch för evenemanget på sin hemsida utan kostnad i utbyte mot att personalen fick besöka evenemanget och visa upp sin logotyp och scenen och sätta upp affischer.

Ligo_plakats_mazais.jpg

The poster of the event. Phat Ltd.

Sponsorer från den offentliga sektor(finansiellt stöd från kommunen kan betraktas som sponsring) är ett stöd från skattepengar med målet att förbättra områdets image och igenkännlighet, för att öka turistbesöken och dra uppmärksamhet till regionen och de många fritidsmöjligheter som finns där för turister. Kommunen fick också visa upp sin logotyp på scenen.

Sloganen för evenemanget var ”TrevligLīgopå folkligt sätt med kamler och lamor”. Informationen i sloganen ger kunderna en idé om att det inte bara är ett trevligt midsommarfirande utan också att det finns en djurpark för barnfamiljerna.

Evenemangets affisch ger följande information:

  1. Flera musikgrupper uppträder:Bilder på banden är inkluderade, så bandens fans lockas. Bandens största hits finns med på affischen för att de som inte känner igen bilderna på banden kanske ändå ska kunna relatera till låttitlarna.
  2. Den stora marknaden: Information om marknaden med de traditionella blommorna som används vid Līgo, hälsosam och god lantlig mat, djur och hantverk lockar ytterligare besökare. Försäljning av möbler, uppträdanden med dans och sång, diverse attraktioner för både vuxna och barn, de bästa Līgo-traditionerna, öldrickning, helare och spådomskonst.
  3. Samarbete med Nationella filmcentret: De populära filmerna Emīla nedarbi och Limuzīns Jāņu nakts krāsā visas på stora utomhusskärmar under evenemanget.

När en potentiell besökare tittar på reklamen ser han att erbjudandet är intressant, att det är planerade aktiviteter hela dagen. Varje grupp av besökare kan skapa deras egen privata miljö på det stora området för centret. Arrangörerna erkänner att det var flera olika intressegrupper som slog sig ner runt om på området. Som författaren S. Fizer skriver om reklam, ”I situationer där varor är jämförbara och tillgången varierar är det nödvändigt att upprätthålla ett intresse med hjälp av uniforma och känslomässiga värden. Reklam skapar större intresse om den inte bara informerar om kvalitet eller funktion, utan också erbjuder underhållning, överraskning och visas för folk som är potentiellt intresserade” (People,Brand,Media and Culture management, Rīga, 2006, s.146).

Valda reklamkanaler:

  1. Radio Skonto– Evenemangets värd, Valdis Melderis, radiopratare på stationens morgonprogram informerar om evenemanget, håller i en frågetävling där vinnaren får två biljetter till evenemanget (betald tjänst).
  2. Portalen Draugiem.lv– Reklam för evenemanget visas på portalen. Portalen sponsrar evenemanget och därför är reklamen kostnadsfri, i utbyte mot att portalens aktivitet ökar (betalning in natura).
  3. Tv-kanalen LNT– Visar upp affischen med text (betald tjänst).
  4. Bokförlaget Diena– Publicerar reklam i tidningarna Una och Sestdiena (byteshandel).
  5. Affischer– Tryckta av Veiters och uppsatta över hela Cesis och Amata (byteshandel).
  6. Informativa artiklar– Publicerade i lokala tidningar (stöd från kommunen).

Försäljning av produkten (biljetter) sköttes på två sätt: genom portalen bezrindas.lv (portalen fick 7 % av biljettpriset) och genom försäljning strax innan evenemanget hos Raksi. 20 % av besökarna (440 personer) köpte förköpsbiljetter, resten köpte sina samma dag som evenemanget av Raksi.

Reklamkampanjen (2300 lats) var framgångsrik. För det mediautrymme kampanjen fick betalade man en relativt liten summa.

Sponsorer och annat stöd lockades till evenemanget vilket minimerade de finansiella riskerna och möjliggjorde reklamkampanjen.

Den största och viktigaste reklamkanalen var kommunikationsportalen draugiem.lv då denna är det populäraste sociala mediet i Lettland. Under det senaste året har antalet användare växt till drygt 2,5 miljoner användare. Användandet av sociala medier är nu för tiden en nödvändighet i marknadsföringsstrategier och ger bra resultat. Tekniken kan kallas ansikte-mot-ansikte, vars kriterier formulerades av I. Berzins:

Mål: att skapa och upprätthålla en stadig ström av intäkter.

Inriktning: personliga utbytespartners

Effekt: att locka kunder till företaget, dess produkter eller tjänster.

Tekniken ansikte-mot-ansikte skapar en dialog då den talar med marknaden, inte i marknaden (Management of People, Brands, Media and Culture, Rīga, s.70).

Reklam på tv och radio var också framgångsrik, men dessa medier är mindre populära än sociala nätverk hos unga och utbildade personer.

När man organiserar en reklamkampanj finns det ingen anledning att inte be om professionell hjälp – marknadsföringsspecialister vet vilka medier som är bäst att arbeta med och hur man använder dem. Entreprenörer måste studera marknadsföring mer – kreativitet och utmärkta kommunikationsfärdigheter är ett måste.

Previous Frågor           Frågor Next